Dessa anteckningar \u00e4r inte f\u00e4rdigformerade.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e4g att vi har vissa former i oss fr\u00e5n f\u00f6dseln, a priori, f\u00f6r att klara av v\u00e4rlden. Redan konfigurerad form. Dessa former utvecklas sedan och f\u00e5r namn och navigering. <\/p>\n\n\n\n
Vi f\u00f6rst\u00e5r mammans och pappans ansikte. Vi f\u00f6rst\u00e5r v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n
Hur relaterar dessa interna former och g\u00e5r i resonans med resten av kulturen. Resten av m\u00e4nniskorna?<\/p>\n\n\n\n
Gudarna lade sig \u00f6ver v\u00e5ra interna memer. V\u00e5ra arketyper. Polyteismen. Gifte sig med formerna. F\u00f6rklarade v\u00e4rlden. F\u00f6rklarade v\u00e5ra k\u00e4nslor. F\u00f6rklarade v\u00e5ra behov till ledning. All religion \u00e4r en produkt ur v\u00e5rt sinne och den produkten \u00e5terspeglas sedan in tillbaka i v\u00e5rt sinne. Genom tiden har den haft en funktion.<\/p>\n\n\n\n
Monoteism n\u00e4rmade sig sj\u00e4lvet. En spegel av v\u00e5r sj\u00e4l. Men det var fortfarande en struktur som kunde vara fadern\/modern\/ledare. Och den kunde korrigera ett helt samh\u00e4lle kollektivt.<\/p>\n\n\n\n
Vi har haft och har ett abstrakt, icke-existerande system f\u00f6r att kontrollera organismen\/samh\u00e4llet. Denna organism kan utf\u00f6ra och korrigera. Den kan bel\u00f6na och straffa. I dag har vi ett lagsystem och lagarna utg\u00e5r fr\u00e5n staten. Och likt i v\u00e5rt modena samh\u00e4lle kunde kunde bel\u00f6ningen eller straffet komma fr\u00e5n m\u00e4nniskan \u00e4ven i ett i ett religi\u00f6st kontext. Men sj\u00e4lens bel\u00f6ning kunde bara komma fr\u00e5n gud. Och lagarna i det materiella samh\u00e4llet permuterades genom v\u00f6rdnad, skr\u00e4ck, och l\u00f6fte.<\/p>\n\n\n\n
Men bel\u00f6ning och straff \u00e4r bara en delm\u00e4ngd. Hur vi beter oss narrativa minnen i oss. \u00c4ven v\u00e5r episka och sm\u00e5 myter styr oss. Det inl\u00e4rda fr\u00e5n familj, samh\u00e4llet och ber\u00e4ttelserna. Fantasin \u00e4r en friare rymd \u2013 ingen tydlig handbok f\u00f6r handling. M\u00e4nniskan f\u00f6rst\u00e5r fantasi och konflikterande narrativ.<\/p>\n\n\n\n
Vi har arketyper som g\u00e5r i oss. Former av former av former. I det genetiska och kulturella sedimentet.
Gudarna fick de nya former och nya namn.
S\u00e5 relationerna i de kollektiva sinnena mellan arketyperna fick harmoni med resten av den lokala kulturen.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 hur vi relaterar kulturella och genetiska arketyper \u00e4r en del av kulturen som g\u00e5r i resonans med din interna v\u00e4rld. En antenn f\u00f6r v\u00e4rlden som tar in och skickar ut och \u00e4r \u00e4ven den f\u00f6rmedlande b\u00e4raren.<\/p>\n\n\n\n
Narrativ, k\u00e4nslor, myter. Relation, f\u00f6rh\u00e5llandet med universum, konflikt och k\u00e4rlek. De kunde ha ett kulturellt religi\u00f6st sediment.<\/p>\n\n\n\n
Ideologisk tribalism. Partisan.<\/p>\n\n\n\n
Hur fungerar detta i ett samh\u00e4lle. Egypten hade gudar och myter och ber\u00e4ttelser om vad som h\u00e4nde efter d\u00f6den. Ledning, organisation och tr\u00f6st. <\/p>\n\n\n\n
Hur f\u00e5r vi en stor organisation att agera samtidigt? Hur f\u00e5r vi en organism som ett samh\u00e4llet att attackera, fly, skapa v\u00e4nskapsband, isolera osv, och hur f\u00f6r\u00f6kar sig den memetiska kulturen (t.ex. Hollywood, Volvo\/IKEA).<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r en organism grundstruktur och kan vi till\u00e4mpa p\u00e5 de en st\u00f6rre struktur analogt? <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dessa anteckningar \u00e4r inte f\u00e4rdigformerade. S\u00e4g att vi har vissa former i oss fr\u00e5n f\u00f6dseln, a priori, f\u00f6r att klara av v\u00e4rlden. Redan konfigurerad form. Dessa former utvecklas sedan och f\u00e5r namn och navigering. Vi f\u00f6rst\u00e5r mammans och pappans ansikte. Vi f\u00f6rst\u00e5r v\u00e4rlden. Hur relaterar dessa interna former och g\u00e5r i resonans med resten av… Continue reading Arbetsdokument Organisationen, spr\u00e5ket och arketyperna<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1448","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-noll","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1448","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1448"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1448\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1460,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1448\/revisions\/1460"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1448"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1448"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1448"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}