N\u00e4r jag ser matbordet s\u00e5 kan en k\u00e4nsla om det v\u00e4ckas. Denna k\u00e4nsla kallar jag attityd och denna attityd kan v\u00e4cka andra attityder, k\u00e4nslor, tankar och handlingar.<\/p>\n\n\n\n
Du kan unders\u00f6ka detta. N\u00e4r du g\u00e5r i ett folkhav ser du olika m\u00e4nniskor och och d\u00e5 uppkommer attityden. Hur \u00e4r ditt beteende, dina tankar och k\u00e4nslor kring det du ser? Det \u00e4r nu du observerar dig sj\u00e4lv, din attityd och handling(eller den handling som inte g\u00f6r). Anslutet (konnoterat) kring det enkla man ser (en m\u00e4nniska, ett bord, ett glas) s\u00e5 finns det en v\u00e4v av potential i dig som ger dig attityden til objektet.<\/p>\n\n\n\n
En flock har olika attityder. Det \u00e4r en styrka i en kommunikativ flock (kommunikationsb\u00e4rare av materialiserad attityd \u00e4r t.ex. spr\u00e5k, konst, handling, beteende). M\u00e4nniskor kan ha olika position som sedan skapar en gemensam vektor av kollektiv handling.<\/p>\n\n\n\n
Om filosofisk materialism<\/p>\n\n\n\n
Bordet \u00e4r materia. Du \u00e4r materia som har en attityd om annnan materia. Denna attityd \u00e4r kodad i ett neuralt n\u00e4tverk\/kropp som \u00e4r kodad i materia och dess r\u00f6relser.<\/p>\n\n\n\n
I \u00e4ldre indisk spiritualism s\u00e5 var denna v\u00e4v av attitydsfundament kodad i materia(prak\u1e5bti) och uppdelad i ett f\u00e4lt av tv\u00e5(eller tre), tr\u00f6ghet\/repellering(tamas) eller aktivitet(rajas). Mellan dessa menar de att det finns \u00e4ven ett tillst\u00e5nd av balans. Och det finns en frihet att kunna navigera detta f\u00e4lt och denna frihet kallas l\u00f6sg\u00f6rande (detachment).<\/p>\n\n\n\n
Gunas<\/strong>: Tre grundl\u00e4ggande kvaliteter i indisk filosofi som genomsyrar allt i universum: Gunas existerar i prakriti (den materiella naturen) enligt indisk filosofi. Allt som \u00e4r skapat \u2013 inklusive kropp, sinne, k\u00e4nslor och v\u00e4rlden omkring oss \u2013 best\u00e5r av dessa tre gunas i olika proportioner. Enligt denna tradition s\u00e5 p\u00e5verkar det hur vi t\u00e4nker, agerar och upplever verkligheten.<\/p>\n\n\n\n Sattva kan n\u00e5got liknas vid yin-yang det kinesiska tao men med den skillnad \u00e4r att i yin-yang \u00e4r det den harmoniska r\u00f6relsen mellan tv\u00e5 dualistiska krafter emedan det indiska systemet ger sattva en mer statiskt kvalitet. Men det \u00e4r nog olika. Och sv\u00e5rt att s\u00e4tta ordet p\u00e5 f\u00f6r mig nu.<\/p>\n\n\n\n Medans kineserna var mer abstrakta, sv\u00e4vande och andliga i sin beskrivning av TAO s\u00e5 var indierna stora systembyggare. Indierna f\u00f6rs\u00f6kte i vissa grenar skapa svar<\/em><\/strong>. Medans i tao och efterf\u00f6ljande kinesisk buddhism (dao\/”zen”) var det viktigare att ge nya perspektiv f\u00f6r t\u00e4nkandet och ge r\u00e4tt fr\u00e5gest\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n Vi ser n\u00e5got, vi k\u00e4nner igen n\u00e5got och vi kan kalla det ett objekt. Det \u00e4r n\u00e5got som vi semantiskt kan \u00f6vers\u00e4tta i ord eller analogier \u2013 en symbolisk \u00f6verf\u00f6ring. \u00c4ven en bild kan vara en symbolisk \u00f6verf\u00f6ring f\u00f6r kunskapen och information finns i sj\u00e4lva tydningen av bilden(simulacrum\/avbildning). S\u00e5 objektet k\u00e4nns igen. Vi ser tillsammans… Continue reading Axiologi<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1833","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-noll","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1833","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1833"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1833\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1838,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1833\/revisions\/1838"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1833"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1833"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1833"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Sattva<\/strong> (renhet, harmoni, kunskap), Balans.
Rajas <\/strong>aktivitet, passion, energi, r\u00f6relse
Tamas<\/strong> tr\u00f6ghet, m\u00f6rker, okunnighet, depression, repellering, stillast\u00e5ende.
De p\u00e5verkar enligt denna filosofi sinnet, kroppen och v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/hansakerman.se\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/image.png\")
<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"