{"id":2083,"date":"2025-05-21T10:46:15","date_gmt":"2025-05-21T10:46:15","guid":{"rendered":"https:\/\/hansakerman.se\/?p=2083"},"modified":"2025-05-22T11:28:58","modified_gmt":"2025-05-22T11:28:58","slug":"sjalvuppfattning-dysformi-omstamning-trost-balans-qualia-kodning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hansakerman.se\/?p=2083","title":{"rendered":"Sj\u00e4lvuppfattning, dysformi, omst\u00e4mning, tr\u00f6st, balans, qualia-kodning, namnet"},"content":{"rendered":"\n

Tankar om hur vi ska hantera v\u00e5r uppfattning om oss sj\u00e4lva<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r egenbed\u00f6mnings dysformi. Hur uppfattar vi oss sj\u00e4lva, hur mycket lnformation l\u00e5ter vi komma in till oss sj\u00e4lva f\u00f6r att kunna sj\u00e4lvreglera oss sj\u00e4lva. Dvs, hur mycket st\u00e4mmer v\u00e5r uppfattning om oss sj\u00e4lva. Vi kan fr\u00e5ga v\u00e4rlden. Vi kan \u00e4ndra oss s\u00e5 uppfattningen st\u00e4mmer. Kollapsa, studera, harmonisera motsatserna.<\/p>\n\n\n\n

Och om det \u00e4r fel, hur korrigerar vi denna uppfattning om oss sj\u00e4lva? Det kan vara hur vi \u00e4r, beter oss, uppfattas, handlar, t\u00e4nker och d\u00f6mer oss sj\u00e4lv tex.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvkunskap<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kunskapen om dig sj\u00e4lv \u00e4r till f\u00f6r att du ska hantera v\u00e4rlden. Den inre och den yttre. <\/p>\n\n\n\n

Affektiv sj\u00e4lvreglering: Om tr\u00f6st och kognition i k\u00e4nslom\u00e4ssig modulering<\/strong> (affektiv reglering)<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor har en grundl\u00e4ggande f\u00f6rm\u00e5ga att modulera sina k\u00e4nslor genom handlingar. Till dessa handlingar r\u00e4knas inte bara fysiska r\u00f6relser utan \u00e4ven kognitiva processer \u2013 tankar kan betraktas som interna handlingar med direkt p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5rt k\u00e4nslotillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Att lyfta en kaffekopp \u00e4r ett exempel p\u00e5 en viljestyrd, motorisk handling. Men \u00e4ven att medvetet rikta tanken mot en specifik f\u00f6rest\u00e4llning \u2013 som att t\u00e4nka p\u00e5 “apelsin” eller en “gatan” \u2013 \u00e4r en viljestyrd mental handling.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4remot \u00e4r vissa tankar reaktiva, det vill s\u00e4ga icke-viljestyrda. De uppst\u00e5r automatiskt som svar p\u00e5 intryck och situationer. Dessa spontana tankeprocesser \u00e4r en naturlig del av v\u00e5r perception och affektiva bearbetning. Vi beh\u00f6ver inte t\u00e4nka p\u00e5 att vi ska t\u00e4nka. Tankarna uppkommer!<\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det nog s\u00e5 att vi kan g\u00f6ra en mothypotes mot handlingen och tankes uppkommande, d\u00e5 det \u00e4r genom tiden och det reaktiva allt uppkommer. H\u00e4r f\u00e5r jag fundera mer p\u00e5 vilka ord som ska kl\u00e4 detta.<\/p>\n\n\n\n

Ett hypotetiskt exempel runt sj\u00e4lvtr\u00f6sten.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vid ett tandl\u00e4karbes\u00f6k med sprutor, skrapor och borr upplevde jag ett obehag. Ett obehag som jag inte tyckte st\u00e4mde med det som h\u00e4nde. D\u00e5 obehaget i sig sj\u00e4lvt var mer obehagligt \u00e4n tandl\u00e4karens handling!<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gor som kan uppkomma under tiden av obehaget. Varf\u00f6r h\u00e4nder detta? Hur kommer jag ut ur det? I detta f\u00e4lt av fr\u00e5gor och flykt \u00e4r i just denna stund on\u00f6diga Men vi kan d\u00e5 tr\u00f6sta oss och affektiv reglera v\u00e5r situation med tanken! Vi \u00e4r hos tandl\u00e4karen f\u00f6r sj\u00e4lvk\u00e4rleken, och att tandl\u00e4kare och assistent hj\u00e4lper mig. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att sj\u00e4lvtr\u00f6sta och komma till lugn. Det vill s\u00e4ga att individen aktivt f\u00f6rs\u00f6ker modulera sin emotionella respons. Tr\u00f6st kan komma fr\u00e5n externa stimuli (t.ex. en fysisk ber\u00f6ring eller ett lugnande ord), men kan ocks\u00e5 sj\u00e4lvgenereras. <\/p>\n\n\n\n

Tr\u00f6st som affektiv intervention<\/strong>
Tr\u00f6st fungerar som en regleringsmekanism \u2013 ett s\u00e4tt att f\u00f6r\u00e4ndra det aktuella k\u00e4nslotillst\u00e5ndet. Genom att l\u00e4ra sig sj\u00e4lvtr\u00f6st, exempelvis genom inre dialog eller lugnande mantran, kan individen p\u00e5verka sin emotionella reaktion.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvuppmuntran \u2013 till exempel genom ett internt “mantra” \u2013 fungerar som ett kognitivt verktyg f\u00f6r affektiv stabilisering. Dessa metoder \u00e4r s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbara i situationer d\u00e4r externa st\u00f6dresurser saknas.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror att affektiv sj\u00e4lvreglering \u00e4r en tr\u00e4ningsbar f\u00f6rm\u00e5ga. Genom medveten \u00f6vning i att identifiera, modulera och svara p\u00e5 k\u00e4nslor, kan individer \u00f6ka sin emotionella resiliens och sj\u00e4lvregleringskapacitet.<\/p>\n\n\n\n

Vi ska ju inte bli k\u00e4nslom\u00e4ssiga robotar. Men det \u00e4r viktigt att uppm\u00e4rksamma n\u00e4r v\u00e5rt generella affekttillst\u00e5nd, eller v\u00e5r emotionella respons i en viss situation, uppvisar tecken p\u00e5 dysreglering.<\/p>\n\n\n\n

Med det avses tillst\u00e5nd d\u00e4r k\u00e4nslorna inte st\u00e5r i proportion till, eller \u00e4r bristf\u00e4lligt integrerade med, den faktiska situationen eller verkligheten som omger oss. Det kan r\u00f6ra sig om \u00f6verreaktioner, avflackade k\u00e4nslor, eller affektiva uttryck som \u00e4r osammanh\u00e4ngande eller inadekvata i f\u00f6rh\u00e5llande till kontexten.<\/p>\n\n\n\n

Att identifiera s\u00e5dana avvikelser \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r effektiv sj\u00e4lvreglering. Genom \u00f6kad metakognitiv medvetenhet kan vi justera och kalibrera v\u00e5r affektiva respons s\u00e5 att den b\u00e4ttre svarar mot omgivningens krav och den inre upplevelsen blir mer sammanh\u00e4ngande<\/p>\n\n\n\n

Tankar om balansen<\/strong>
Balansen finns i oss. N\u00e4r? laddning, balans. Tillr\u00e4cklighet. harmoni.
N\u00e4r vi st\u00e5r upp. N\u00e4r vi andas. N\u00e4r vi \u00e4ter. N\u00e4r vi ger och tar.
En stabil ton, eller ett ord. Det ser olika ut. <\/p>\n\n\n\n

Medvetandets objekt som signal (“”intern\/extern” qualia)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Om nu sammans\u00e4ttningen vid n\u00e5got annat kan bli en form, hur k\u00e4nns denna form igen och hur kan den st\u00e4llas mot andra former?<\/p>\n\n\n\n

Hur kan vi representera form, lika och olika. S\u00e4g att f\u00f6rst\u00e5else uppkommer i ett n\u00e4tverk av relation. D\u00e5 borde vi kunna lokalt visa hur objektet har f\u00e5r position i f\u00e4ltet? <\/p>\n\n\n\n

Som ett plats i ett f\u00e4lt men inte i 3 dimensioner utan i ett f\u00e4lt med s\u00e5 m\u00e5nga dimensioner som antal relationer.<\/p>\n\n\n\n

Tankar om symbolen, namnet<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Jag vet inte var jag kan hitta filmen.<\/p>\n\n\n\n

Men jag har namnet p\u00e5 dokument\u00e4rern.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 kan jag s\u00f6ka efter filmen. Sj\u00e4lva filmen har ett namn. Och jag kan genom spr\u00e5k s\u00f6ka efter informationen till jag hittar filmen.<\/p>\n\n\n\n

Om namnet \u00e4r distribuerat och sammanbundet med information\/materian\/energi s\u00e5 kan vi hitta den igen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tankar om hur vi ska hantera v\u00e5r uppfattning om oss sj\u00e4lva V\u00e5r egenbed\u00f6mnings dysformi. Hur uppfattar vi oss sj\u00e4lva, hur mycket lnformation l\u00e5ter vi komma in till oss sj\u00e4lva f\u00f6r att kunna sj\u00e4lvreglera oss sj\u00e4lva. Dvs, hur mycket st\u00e4mmer v\u00e5r uppfattning om oss sj\u00e4lva. Vi kan fr\u00e5ga v\u00e4rlden. Vi kan \u00e4ndra oss s\u00e5 uppfattningen st\u00e4mmer.… Continue reading Sj\u00e4lvuppfattning, dysformi, omst\u00e4mning, tr\u00f6st, balans, qualia-kodning, namnet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-2083","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-noll","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2083","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2083"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2083\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2107,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2083\/revisions\/2107"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2083"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2083"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hansakerman.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2083"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}