Ni är sömmerskorna som knypplar i enskilda rum.
Jag lämnar de plirande vävorskorna i ensamma kammare.
Jag behöver ha hallen, berusning och skratten.
Och båten byggs med många händer.
Och när stranden lämnas finns den i vår håg, mina händer på seglets tamp. Färden sträcker sig mot himlen.