En delmängd av det som diskuterades.
Åter igen. Det inre leendet
Möt dina tankar med förståelse. Möt dig själv med varmt överseende.
Till de som tycker jag inte umgås med dem eller ignorerar dem
Säg något riktigt. Säg något sant. Och det ska även jag försöka.
Skrattet
Jag fick en kompletterande bild som var mer social och antropologisk än min teori om skrattet. Jag ska nu försöka titta på beteendet skratt utan att döma med min gamla bias. Jag gör en mappning.
Bedömd av dig själv
Bedömd av andra. Bedömd av gud. Tappa inte bort att det är du. Och du är någon du kan arbeta med. Svårare att påverka andra och verkligheten! Börja med du.
Maskinen, producenten, påverkan, skapandet
Inspelningen: Vi spelar in trycket från luften med hjälp av ett membran som blir påverkad av trycket av luften. Detta rör sig i ett magnetiskt fält och skapar en spänning som kan sparas i ett medium. Ur detta medium kan vi spela upp spänningen som överför det till ett membran igen och trycker ut luften. Ljudet reproduceras. En del av händelsens produktion kan återuppspelas.
Ljudet är ju den energi som t.ex. objektet ger till luften – säg ett tallrik som går sönder mot marken. Vi känner igen ljudet. Kanske vi applåderar i matsalen när tallriken går sönder. Formen på hur luften indelas känner vår neurala struktur igen och vi kan kontextuellt säga “där gick en tallrik sönder”. Och vi kan känna igen ljudet, från skatan och göken även när uppspelningen/reproduktionen ges.
Vad är att spela in en process? Vad är att reproducera en process?
Högtalaren är maskinen/apparaten som påverkar världen. Och den skapar något vi önskar. Musik, en radioröst, en signal. Så vi kan spela in ljud. Men kan vi spela in en hel process? En argumentation, en tillverkning. Och kan vi reproducera kausala förlopp.
Ja det är maskinen.
Ett intellektuellt arbete kan skapas genom ett neuralt nätverk. Och det kan stämmas och läras.
Maskinen i sig själv. Högtalaren skulpterar ljudet och det den skulpterar är luften. Tillverkningsmaskin skulpterar något fysiskt. Maskinen/tillverknings-pipelinenen är membranet som vibrerar fram produkten. Ser du hur vi kan sätta ihop processer?
Och att luft är materia som trät som blir tändsticka eller järnet som blir plåten.
Plåten är produkten av vibrerandet/påverkan. Plåten är “ljudet” som har levererats, ett energitillstånd täljt av omgivning. För materia är även det en våg, men behöver ha olika nivåer på energi för att det ska kunna bli modulerat.
Maskinen resonerar med verkligheten. Dess påverkan är dess ord och formar produkten. Vi kan ändra maskinen så det blir en bättre produkt. Vi kan ändra maskinen så det blir en billigare produkt att skapa.
Vågar vi diskutera oss som organism i en evolutionär kontext?
Hur mycket av vår innersta energibudget vågar och ska vi diskutera? Det är ett för andra ett mörkt ställe men det undermedvetna och det instinktiva är underliggande och styrande (men ej allenrådande).
Sanningen, kartan och lögnen
Även illusionen och lögnen har en form. Det är när den testas mot omvärlden vi vet om den har en sanning.
Även sanningen behöver inte vara komplett. Men kontextuellt så är den sann. Den är sann där den testas och behövs.
Form men ingen verklighet. Men vad är verklig form. Det är inte kunskapen om formen utan formen i sig självt?
Säg du har en karta. Och den ses som sann för den är utgiven. Men du måste använda sanningen rätt, i rätt stad. Och den visar inte allt. Den vägleder. Men den ses fortfarande som sann.
Vägledd. Skylten
Hur kommer jag till A frågar jag. Mannen pekar, Ditåt! Jag börjar gå ditåt, och säger till mannen, jag har ju gått men jag är inte framme!
Jag har väglett dig. Du hittar, säger mannen, det kanske finns andra som hjälper dig längre fram eller så kommer du att se A.
“Ditåt” var en kontextuell delsanning för att komma till A. Men om det vore hela sanningen så är den inte sann.
I navigation har jag inte total kunskap om resan, för den är ännu inte gjord.
Andra har, jag har, hur kan jag få?
Han har. Hur kan jag får det han har. Kan jag lära mig, få, byta, stjäla det? Hur behåller jag det jag har? Hur ger jag bort det? Hur försvarar jag det jag har. Vad offrar jag? Vad byter jag med?
Samarbete med liv istället för att äta det
För livet så är din kropp mat. Detta gäller även för människor. Men dock så har vi ett kannibal-tabu som borde var genetiskt då det skulle vara dumt att äta upp de som du samarbetar med? En organism som samtidigt är organiserande och förtäranda kan gå fel. Att samarbete är större för människan än att äta varandra.