Vi ser något, vi känner igen något och vi kan kalla det ett objekt. Det är något som vi semantiskt kan översätta i ord eller analogier – en symbolisk överföring. Även en bild kan vara en symbolisk överföring för kunskapen och information finns i själva tydningen av bilden(simulacrum/avbildning).
Så objektet känns igen. Vi ser tillsammans matsalsbordet i rummet. Det kan vara något som flera personer håller med om. Vilken attityd vi har till bordet kan vara olika. Är det praktiskt, är det bekvämt, är det vackert? Skulle matbordet passa i vårt egna hem. Skulle det passa in rent kvantitativt (ja, får det plats?) eller är det en estetiskt fråga. En fråga om attityd som närmar sig skönhet? Då är det en värdefråga – en axiologisk fråga. Axiologi: om värde (rätt/fel(etik) eller estetiskt(vackert/fult)).
När jag ser matbordet så kan en känsla om det väckas. Denna känsla kallar jag attityd och denna attityd kan väcka andra attityder, känslor, tankar och handlingar.
Du kan undersöka detta. När du går i ett folkhav ser du olika människor och och då uppkommer attityden. Hur är ditt beteende, dina tankar och känslor kring det du ser? Det är nu du observerar dig själv, din attityd och handling(eller den handling som inte gör). Anslutet (konnoterat) kring det enkla man ser (en människa, ett bord, ett glas) så finns det en väv av potential i dig som ger dig attityden til objektet.
En flock har olika attityder. Det är en styrka i en kommunikativ flock (kommunikationsbärare av materialiserad attityd är t.ex. språk, konst, handling, beteende). Människor kan ha olika position som sedan skapar en gemensam vektor av kollektiv handling.
Om filosofisk materialism
Bordet är materia. Du är materia som har en attityd om annnan materia. Denna attityd är kodad i ett neuralt nätverk/kropp som är kodad i materia och dess rörelser.
I äldre indisk spiritualism så var denna väv av attitydsfundament kodad i materia(prakṛti) och uppdelad i ett fält av två(eller tre), tröghet/repellering(tamas) eller aktivitet(rajas). Mellan dessa menar de att det finns även ett tillstånd av balans. Och det finns en frihet att kunna navigera detta fält och denna frihet kallas lösgörande (detachment).
Gunas: Tre grundläggande kvaliteter i indisk filosofi som genomsyrar allt i universum:
Sattva (renhet, harmoni, kunskap), Balans.
Rajas aktivitet, passion, energi, rörelse
Tamas tröghet, mörker, okunnighet, depression, repellering, stillastående.
De påverkar enligt denna filosofi sinnet, kroppen och världen.
Gunas existerar i prakriti (den materiella naturen) enligt indisk filosofi. Allt som är skapat – inklusive kropp, sinne, känslor och världen omkring oss – består av dessa tre gunas i olika proportioner. Enligt denna tradition så påverkar det hur vi tänker, agerar och upplever verkligheten.
Sattva kan något liknas vid yin-yang det kinesiska tao men med den skillnad är att i yin-yang är det den harmoniska rörelsen mellan två dualistiska krafter emedan det indiska systemet ger sattva en mer statiskt kvalitet. Men det är nog olika. Och svårt att sätta ordet på för mig nu.
Medans kineserna var mer abstrakta, svävande och andliga i sin beskrivning av TAO så var indierna stora systembyggare. Indierna försökte i vissa grenar skapa svar. Medans i tao och efterföljande kinesisk buddhism (dao/”zen”) var det viktigare att ge nya perspektiv för tänkandet och ge rätt frågeställningar.
