Framtiden är en tom symbol.
Bara ordet. Vad pekar det mot?
Riktning.
Fast den är ju inte tom. Den pekar ju mot något.
Så det är ett rum för förståelse för framtida modulation.
En symbol kan peka mot en idé. Låt oss konkretisera. En idé som ett bord. Eller en än mer pekande mot en konkret sak “bordet som står i köket”. Just det bordet.
Men människans förmåga att abstrahera och gruppera är en stor styrka.
Jag kommer att bygga ett bord. Det är något som inte ännu finns. Men det är en önskan att ett bord ska byggas och existera.
Jag kan skriva en berättelse om ett bord i fantasin. “Trollkarlen låg och sov under ett bord”. Det är ju ingen symbol som pekar mot ett direkt materiellt objekt.
Och symbolen bord på svenska knyter till en subjektiv idé – men vi tillsammans vet vad vi refererar till. Språket knyter oss samma för gemensam rörelse genom tiden.
Så symbolen behöver inte peka mot något, men det kan även skapa energi och riktning. Gud existerar inte, har inte observerats men det kan ända relateras till. Är det då en tom symbol då den har en mening? Och om gud för vissa förklarar världen, dess uppkomst och vår handling och hur den styr oss?
Vi måste skilja på information som inte är verkliga eller endast är en del av uppfattning.
Låt oss se ett exempel: Om vi aldrig har hört talas om konceptet behöver vi då relatera till det? Låt oss konkretisera:
Jag går genom livet utan att hört talas om guden Popopopo. Den guden har en regel att man måste äta tomater på torsdagar. Då för man en belöning av evigt liv om man uppfyller Popopopos vilja. Utan att veta om Popopo eller gudens regel så fungerar och flyter världen ändå.
Men nu om mina föräldrar, min kultur och kamrater ger mig kunskapen om denna gud och förhållningssätt så ser jag tomatätandet och den regulatoriska återkopplingen i samhället. Och eftersom jag nu tror på Popopo så kommer jag att följa samhället och i förhoppning om evigt liv så äter jag tomater varje torsdag.
Se där. Något som inte finns i verkligheten böjer kulturen och organisationen.
Så. Se upp om kunskap som pekar mot något. Stämmer det? Hur är din uppfattning om en konflikt i ett mellanösternland med alla ingående parter och människor? Har du fått det genom din kultur och ord genom nyheter? Du har inte sett konflikten, du har inte pratat med människorna, du har inte fått konfliktens sorg och smärta. Vilken förståelse har du för den nu. Vad pekar konflikten mot. Hur förbundet i det “symboliska” nätverket är konflikten?
Och vilken neural energi finns i dig, de instinkter du följer, som ännu inte är bundet till symbolen eller det symboliska narrativet – förklaringen till beteendet? Då har du potentialen för energiförbrukning i din hjärna/kropp som INGEN symbol pekar mot än. En del av det icke medvetna.
Men låt oss gå tillbaka till det som i sanskrit kallades vikalpa (felaktig tanke, illusion) osv. Något som har ett ord i fantasin men inte existerar i verkligheten. Om vi förstår distinktionen så har du möjligheten att diskriminera mellan vad som är verkligt och falskt. Och det behöver inte vara bipolärt och uppdelat i två. Det kan vara ett fält för beräkning och vägning av handling.
Så ha en medveten väg för rätt kunskap. Och rätt kunskap kan vara att ha rätt kunskap om andras illusion för andras och din egna illusion kommer även styra din handling, kulturell eller det som ingår i vår biologi (instinkt/undermedvetna).
Om man lever i harmoni med sin omvärld så tar man inte mer resurser än vad man behöver. Detta gäller även din kropp – om du missuppfattar världen så har du ett brus av energi som inte egentligen skulle behöva hanteras. Se upp för hur du själv hanterar din energi. Det kan vara stökigt att ha begrepp som inte stämmer med verkligheten. Det är i olika grader något som kallas psykos.
Vi är det galna djuret. Och det får vi hantera. Men genom det så är vi kreativa – det kreativa djuret. Människan.
Och kom ihåg – lev väl. Och se det vackra och det ofantligt stora i det lilla. För det lilla existerars i kontextet av det ofattbara stora som vi upplever.