Istället för att förledas av texter kan man hitta ett eget perspektiv utanför uppfattning av de andra och deras kunskap.
Texten, gudaorden, profetorden, sången eller dina egna ord – det är ju bara en människa som skrivit, talat eller tänk det. En människa precis som du. Den tunga boken, de fina orden, de spännande myterna. Människoskrivna.
Tänk istället:
Vad tycker jag om det?
Vad TYCKER jag?
Vad tycker jag om det?
Andras ord, bilder, metaforer, kunskap, figurer kommer från de själva. De orden lånas, omformas och kopieras. De förstås. Och bortom förstånd och missförståndet finns förståelsen uppspänd i ett babylonskt torn av individuell förståelse. Om du skriker ett ord så att alla på jorden hör så har du 8 miljarder uppfattningar om ordet.
Säg, vad tycker jag om det jag läser och hör? Och vad tycker jag om det jag själv vet och tycker?
Det är ju bara en människa som talat, en människa som jag.
Det är ju bara du som talat, en människa precis som någon annan.