Verklighetens ting och sammanbundenheten
Visst.
Det som fattas (oss).
Det som uppfattas.
Det som smakas.
Det som ses.
Sträck oss efter våra begär? Våra kroppar ett babels korallrev av former. I livet för livet.
Urkraften, reproduktionen, rörelsen och förgörelsen.
Vårt pigment, vår färg, en komplex doft, återkopplande – utsmetat över dukens tid och rum av konstnärens finger. I maya av maya!
Så, det skapade i oss, av oss som är oss. Vi bär på det, för vi är det.
Så det som viks till mycket smått,
det vi sätter in i fack av ont och gott.
Sådan likhet det är,
mellan oliksmakande bär.
Vi faller genom tiden men det första som händer,
händer konstant genom oss.
Ett strå av gräs sträcker sig mot solen.