Livet – hedra det.
Hedra DET.
För vad är skillnaden mellan liv och död? Konfiguration av tingen som är tingen, uppdelad i dansen av universum. Hunden skakade sin blöta päls och dropparna dansade i spiralbågar mot golvet. En droppe skrek: Vi går mot vår död! För den såg bara droppar och speglade sig i andras droppar när de föll mot den punkt där de inte kunde göra det längre.
Det är i livets skådespel vi kan diskutera det som hör livet till. För det är vår bubbla, en uppspänd delad upplevelse. Men även i livet finns ett utanför. Ett allt.
Så stenen och du är i skillnad? Ja, och nej och bortom det.
Se:
Ett löv som dansar i vinden och en människokropp som dansar i vinden av händelsens fält.
Det är i livet, i det vi delar i livet, vi kan försöka diskutera det som föreställs vara döden. Men döden självupplevas och kommuniceras ej. När vi diskuterar döden så fyller vi i vår förklaring och där målar vi med livets färger utifrån vad vi önskar och oönskar. Det blir en förklaring med tingens ord. En förklaring utifrån vad vår kropp önskar i livet och vad vår kropp är rädd för i livet. En lösning, en tröst för vår rädsla.
Men döden är bara att vår konfiguration, vår kropp, faller tillbaks till universum. Och medvetandet, som antändes i gasen som är det som är vi, sinnets stjärna som stacks i brand, slocknar.
Så enkelt. Så naivt. Men denna förgörelse mellan det dualistiska livet och döden tar bort formen av två och den ickeformen behöer inte förklaras. För om det förklaras med orden, med tingen vi upplever så skapar vi myter om efterlivet, himlar, helveten och återfödslar. Som primitiva gudabilder av trä, drar vi med oss dessa myter genom tiden.
Så när ingen form finns för liv och död behövs ingen anhäktad förklaring. Gestalten, figuren, uppdelningen mellan liv och död eller mellan vilka ting/förhållanden/åtskillnader som helst. Vi har öppnat en port mellan och över de två, till synes två tingen.
Hedra livet. Hedra döden. Hedra det som är.
Det är inte endast döden som är det oförklarliga, det är livet i sig självt! Hedra det.
Så fascinerade vi är av punkten av skapelse och död. Början och slut. Förena dessa.
Refererar till denna text: