Ibland snurrar de fritt. Ibland fastnar det och allting stretar.
Mina kugghjul fäster ej i verkligheten.
Men när allt flyter så försvinner hackandet, maskinen, funderingarna, kvantifieringsfelet, de skrikande sidbanden. Och jag blir, uppblir, uppkommer, förenas – inte förorenas i dansen.
Andas. Isen lossnar om v(åren).