Existensen och varandet: Hur ska man förklara det? Med våra ord? Hur ska det jämföras och med vad.
När vi förstår att det inte är ord så är vi frigjorda från vår uppfattning om verkligheten. Hej hej! säger du. Och har ingen myt, ingen identitet eller förklaring om dig själv.
Detta kallas det attributslösa.
Det är för att förklaringen skapar en falsk idol. Ett koncept. Och i hjärnarn associerar vi andra koncept/funktioner med andra koncepet(nätet spänns upp, funktionen . Om du/existens och varandet ska förklaras med de koncept som uppkommit i verklighet (genom evolution) så blir det ett raster som ska förklara sig självt.
Uppfattningen om gud och uppfattningen om den totala verkligheten var inte det symboliska pekandet. De som realiserede “gud” hade inga avbilder och vill inte heller skapa idoler av det. Detta för att skydda den intitiala realiseringen men även inte låta existensen/varandet/Gud/själen vara bunden till koncept. Den stora mystiken.
Fria noter nedan kopplad till äldre sprituell nomenklatur.
Rajas:
Mentala konstrukter som får dig att rusa.
Tamas:
Mentala konstrukturer som får dig att bromsa.
Sattva: Balansen mellan rajas och tamas.
Att hitta en balans mellan omvärlden och din interna karta. Att vara i Tao/naturen. Låta din kropp vara i naturen.
En balans mellan tänkandet och görandet.
För mycket reflektion: Att inte fastna i reflektionen. Det finns så mycket att tänka på.
För lite reflektion: Att ha för lite reflektion. Att inte kunna förändra.
Samt uppdelningen mellan detta finns ej.
Avskiljandet/Detachment/Vairagya(sanskrit)
En del av det är frånkopplandet av identitet och världen utan att förlora den.
Not:
En flock djur är i naturen. När vi började regelstyra flocken och skapa energistrukturer (för förmedling) av organisation (lantbruk/ägande/stadstat osv) så kunde bi navigera dessa strukturer och de som kunde navigera den symboliska verkligheten kunde även de “överleva”. Jmfr. Jean Baudrillards “Simulcra and Simulation”
https://en.wikipedia.org/wiki/Simulacra_and_Simulation