I begynnelsen var ordet?

Ordet. Formen. Om du har ett ord i reflektionen.

Ordets ljudbild.
Ordets tillhörande form (konkret t.ex. en stol)

Det man pekar mot brukar man kalla något konkret – något med en tydlig utsträckning i tid och rum.

När du läser ordet stol så kan du hålla stol i reflektionen. Och du kan fundera på det som tillhör stol. T.ex. “sittaren” eller andra stolar.

Men kan du hålla formen av en stol och ljudlöst modulera stolen du håller i tanken eller modulera stolen ordlöst? Ja.

Form kan “rota” i minnet och routa – vägleda till annat. All form kan manipulera och omsvävas, omringa, skapa en ny riktning. Även ordet och dess ljudbild är en form.

Säg att jag kommunicerar med en kvadrat. Jag har en kvadrat i trä som jag kan ge min samtalspartner. Sät att det är så vi kommunicerar att vi tycker om varandra. Ett eget in-språk.
När jag säger ordet “kvadrat” vad överräcker jag då? Jag överräcker även då en form i tid och rum. Ett ord är en avgränsning av modulation av tryck i rummet. Denna tryck blir en form i vårt inre och känns igen, precis som formen på kvadraten. Denna ord/frekvensform är förmodligen gift/konnoterad med formen kvadrat.

Kvadrat torde vara skapat av ett relationsfält. Med olika styrka och form. Där det finns ett namnlöst namn som pekar, utgör, är själva innehållsäcken, själva det topologiska för konceptet kvadrat.