Det var som var ett sorl runt oss. Så många olika människor. Jag hör brottstycken av konversationer. Mamma beställer en svart kaffe och en kardemummabulle. Jag en cappucino. I skummet ett vackert blommönster, jag ville knappt bryta ytan.
Från disken hördes det plock av servis från personalen. Personalen var en ung man och kvinna. Han var lång med svarta lockar, men jag tyckte inte om hans näsa. Kvinnans ansikte symmetriskt, lite grovhugget, med låga ögonbryn över allvarliga ögon. Hön har fint rågblont hår. uppsatt i en tofs. Runt omkring sitter äldre par som småpratar, några flickor umgås vid ett bord längre bort, de har bägge svarta toppar, jeans och långt hår. De ser likadana ut.
Min mamma siter och småpratar med mig. Männen såg på henne, hon är vacker. Hennes ögon följer obesvärat rummet – jag observerar min mor. Hon kan liksom ansluta sig till rummet, hantera männens och kvinnornas uppmärksamhet.
När andra ser mig, vill jag bara försvinna. Jag vet inte var jag ska händerna, jag knäpper dem framför mig. Rör vid mitt ansikte nervöst, lägger händerna i knät. Jag vill få min mors självsäkra plats i rummet. Min mor ser mig borta i funderingarna med kaffekoppen framför mig och drar in mig mot henna och håller om mig. Jag känner hennes värme och hennes parfym – den luktar gott.
Hur är det, du verkar lite inne i dig själv idag, sa min mor. Hon ler och forsätte att prata om någon kille på jobbet och hans semester.
Jag var glad att ha henne hos mig. Hon är min styrka.
Hon går upp och hämtar en påtår. Jag ser henne småprata med den långa killen. Han skrattar..