Det man vill uppkomma. Den böjda dansen, föreställningarna i mellan. Beteendet seendet. Skillnaden. Och budgeten.
Metasystemet kan och behöver inte förklara hela processen. Varje process har tysta viskningar vi inte behöver kommunicera.
Flödet har en upplösning och en form i ett narrativ. Men narrativet är inte verkligheten.
Så personen hoppar mellan olika hagar och påsar i mitt inre. Hur styr det mitt bias och beteende?
Mot tinget så har vi en attityd. Mot andningen likaså. Andas djupt in.
För att skapa tinget eller tillståndet. Uppfylladet. För att förhålla oss mot personen.
För att skapa något. Något materiellt?
För att närma sig någon?
Hur gör du för att uppnå en stasis?
Hur gör du för att uppnå en orgasm?
Vilka processer finns?
Vilken budget har man?
Det ännu inte byggda finns det i fantasin? Kan man kalla en prognos en fantasi?
Vilka simulacrum/stand-ins använder du för att tillföra det du vill konsumera?
Vilka totem griper du?
Vem följer du?
Vem vill du bli?
Om testet.
Något som existerar.
Något som inte existerar:
Något som har existerat som vi kan duplicera.
Något som har en sannolikhet att existera.
Osv.
Sållet:
Tanken kan testas materiellt om sätter ihop aktörerna och dess interaktioner. I det rastret kan man se om det är fantasifoster eller verkliga saker. Ett bedömningssåll.