Jag såg henne dansa och jag såg hennes korrektion. Det gjorde hennes dans haltande. Hon dansade inte fritt, utan det kändes som hon var medveten i dansen. Jag kom ihåg hennes haltande dans. Det var inte för dansen hon stod där. Utan för att bli sedd.
Censureraren. Korrigeraren. Om den inte litar på. Stöder dig. Den drar. Trycker ner, håller dämpar, tillåter. Men du behöver inte korrigera allt. Du kan släppa genom. Lite på dig själv. Lyssna på dig själv. I de gamla texterna så nämndes rösten Ishvara. Bli den. Integrera.
En signal som upplever sig själv. Floden ledde av vatten och biflodens vattnet fick en smak av sand och jord och återgick till floden. Och jag kände den jordiga smaken.
Signalet, Ekot av sig själv. Reflektion i varandet.
Du har börjat lite på dig själv. Dömaren drar i dig mindre. Hitta, hitta hitta. Lär, gör, andas, låt erotiken och kärleken flöda.
När du slutar hålla, när du slutar kämpa så blir det mindre byråkrati och korrektion. Stabila processer, stabila känslor.
När korrigeraren inte behöver hantera illusion eller en stor intern konflikt så kommer du komma i ett flytande tillstånd. Alla bär på olika nivåer av illusion. Och detta är ett arbeta för hur nära kan vi verkligen komma sanningen?
Så undermedvetet och medvetet slår konflikter och illusion och felaktiga begär eller komplex kring begär. Du kan bli frisk genom empati, självkärlek, självförståelse. Och alltid stå på din sida när du tar rätt beslut,. Och våga ha modet att göra rätt sak. Och våga förlåta och stödja när du eller någon annan gör fel. För när vi tar ett snedsteg eller faller, så gå nu åt rätt håll. Och det kan var så enkla mål – har du mat, har du kläder, finns där ett skratt.