Språk, religion, kunskap och all kultur upprätthålls i en organisation.
På samma sätt så upprätthålls en struktur som fungerar individuellt. Den harmoniserar (bokstavligen!) med resten av organisationen.
Så om det finns ett fungerande flöde försvaras det. Genom att många individer försvara det gemensamma blir det kollektivt.
En fungerande (meta)-idé försvaras. För om man vet hur man binder en korg så kan det vara kostsamt att lära sig binda den på ett annat sätt. Så de inlärda strukturerna i flocken kommer att försvaras. Även illusionerna – för de har väldigt materiella effekter i verkligheten.
Människan har ett behov att inte glömma. Vår gemensamma moral/kunskap/förklaring knöts mot en alltmer abstrakt flockindivid (aggregerad struktur). Den blev till slut så abstrakt och oförståligt (kunde ej knytas mot t.ex. morföräldrarnas moral/regel/kodex) så en arketyp uppstod i den kulturella signalen; en mer generell struktur som upprätthöll regler, samt återkoppling (såsom belöning och straff). Finns det möjlighet att förmågan att hålla denna struktur i människan blev genetisk?
Dessa arketuper blev våra idéer av väsen/gudar/entiteter/förfäder/urmödrar. Genom att tro på dem och deras möjlighet att styra så kunde fungerande kultur bäras genom dessa.