Stammen hade alltid med sig en sten och en pinne.
Och över världen de gick. Och stenen och pinnen följde med.
De sa: “Vi är stammen som bär en sten och en pinne. Det är vi.”
Så en dag, när de lämnade dalen med skogen och vattnet;
Vem bär pinnen?
Vi har lämnat den vid stranden.
Nu är vi endast de som bär stenen. Och vi är ju dem som bär stenen och pinnen.
Några ville gå vidare. Några andra ville återvända.
En dag av tumult.
Sa sade några: vi hämtar pinnen.
Och de vandrade tillbaka.
Efter några månar så återvände de som lämnat.
Och de hade pinnen med sig..
De firade. Och de höll upp stenen och pinnen vid kvällens eld.
Och de var återigen de som håll i
stenen och pinnen.