Känn igen när du kliver in i fantasin. När du är stressad och är i ett affektivt läge så kan de orimliga tankarna komma. De som inte har en förankring i verkligheten eller är förvrängda och förstärkta.
Kliv ur. Gå tillbaka till dig själv. Hitta en stig till dig själv i nuet, till ditt jag, till icke-tanken eller den rymd av oändligt utfall som inneligger i verkligheten.
När tankarna kommer så kan de återkopplas igen om du inte har en väg ut. Känslor och tankar kan bli så kondenserade att det slutligen finns bara en tanke och en känsla kvar i denna stund. Det är den mekaniska återkoppling och blir en “återigenkänning” i ditt neurala nätverk. Om du känner till hur återkopplingen känns (genom erfarenhet) så kan du metakognitivt förstå att du är i en orimlig feedback-loop. Du har nu fångat detta på en annan nivå, en meta-nivå. Där kan du röra dig från tankarna/känslan/paniken rädslan i reflektion.
Påminn dig själv att du är upphovsmakaren till tankarna.
De illusionära tankarna kan vara förankrade och bli förstärka av saker i verkligheten. Men mönstermatchningen och triggningen är för lågupplöst för den tas upp genom din egna uppfattning och blir en vikningsdistorsion i din egna förvirringen. Men de kan dock bli ännu sannare eftersom ditt sinne/sin hjärna tror att de nu är förstärkta. Jag ser det jag ser, gång på gång! Se detta.