Trädgården,
med platser där
mästaren röjt
och där de vilda örterna,
flytt och växer mot
stenmuren.
Under sol och måne,
växer vi i dess sken
och deras historia
skrivs in i våra kroppar
Så öppnar jag porten
i trädgårdsmuren,
och det oordnade, ja ordnade,
övergår till skog.
Och där i mellan vandrar jag,
i ett hav av lukt från marken
så försvinner jag i stunden
och blir den.
och tanken försvinner
och observatören upplöses
i sorgen, det bitterljuva
så blir jag allt.