Category: noll

Så vi förklarar världen för oss själva, och det vi observerar av världen genom oss själva. Alla förklaringar av världen är genom vår egna förståelse av oss själva och det omkring. Och det omkring är från vårt själv. Så begränsat och så stort.  Vi är axiomet som vi bygger världen, vår nyfikenhet och förståelse på.… Continue reading Vi är axiomet som bygger världen

Det är ok att skämmas. Det är ok att känna skam. Det är ok att få tankar om dåtiden. Det är ok att få påminnelser. Men tänk på skammens mekanik och hur den evolutionärt hjälpt oss. Den finns i alla människor. Gäller skammen/tanken dig? Ja, gör det inte mer än vad det är.  Om det… Continue reading Det är ok att skämmas

Se världen för vad den är och inte vad du tror den är. Se den. Se den som den ser ut. Så ser det ut. Så vad menas mer nära? Mer konkret? När jag skapar alla prognoser, alla tankar om allt. Så klär det bara det som ses som det riktiga. Allt brus. All oro.… Continue reading Se världen för vad den är

När den mörka tanken kommer. Om verkligheten, varandet och relationen. Den som är utan förankring i verkligheten utan skapad i ditt sinne. Varför ska den vara just så? Var kommer rädslan och ängslan ifrån. Kan det inte vara den bästa av världar? Detta låter panglossiskt men det banala får möta det banala. Ingen kanske hatar… Continue reading Prognosen och tanken. Låt det ljusna.

Fladdrande lågaantänder universum.Våg anländerstranden till slutoch vänder ej åter till havetförty det blivit det. Ingen tid är förflutenförutom detgrå håretoch klockans visare –två konstrukterur samma brunn. Så tänds det som är viom och om igen,men nuet står stilli all sin rörelse.

Egot sitter och distribuerar sin åsikt och sin egna organisations myrstigar. Detta gäller vem som helst, matriarken, barnet, företagsledare, politikern, vem som helst vi pekar på, på gatan. Vi försöker distribuerar vår harmoni. Och när det inte går så försöker vi undervisa, visa, strida, isolera. Det fungerade i den lilla flocken. Men om vi tryggt… Continue reading Låt uppfostraren komma från en punkt av hjälpande istället för makt

Mot svartaste fond, en oändlig tavla, där dansar stjärnorna. Och se! I en spiral, en karneval målas mot mörket. Vagnar genom rymden rör sig i alla färger. Människor som skrattar och spelar. Banér fladdrar över tåget, maskiner, ekipage och skepp som seglar över tomheten. Musiken vävs in i musiken och halvgudar och människor i praktfyllda… Continue reading Illuminationen

Låt den falska tanken vila och testas i din förståelse av andra. En falska tanke kan okontrollerat gå genom oemotsagd och ses som sann. A: När tanken uppkommer och som du förstår är osann, en illusion eller är osäker på. B: Tänk då så: Vem mer förutom jag tänker eller har sagt så?Vad tror du… Continue reading Låt den falska tanken vila och testas i din förståelse av andra

Jag observerar mig själv. Jag har en uppfattning om mig själv.  Jag ser andra och omvärlden. Jag kan tänka på andra. Gränsen mellan dig själv, andra och yttervärlden uppfattas, syns och kommuniceras, men existerar ej. Så i verkligheten finns såklart vår uppfattning av verkligheten. Men låt verkligheten vara verkligheten.  Den materia som ditt medvetande uppkommer… Continue reading Gränsen och förståelsen

1. Galgen Häng upp dina illusioner på galgen. Om du inte är iklädd i dem så blir allt tyst. Illusionerna klär ditt inre. Och det skakar och ryter, gnisslar och ömkar sig.  Häng upp. Häng upp dina illusioner på en galge. Och märk tystnaden. 2. Handdockan Personen i ditt inre som dömer dig, det är… Continue reading Klädgalgen och handdockan

Om vi reducerar någon som komplext som relationen utveckling till ett enkelt narrativ i 3 steg: Detta behöver inte hända i alla relationer utan detta är bara exempel. Kommunikation och förståelse är nyckeln. Om det är tyst mellan parterna så kan man inte förstå varandra. Och genom att inte förstå varandra så skapas missförstånd/outalade känslor… Continue reading Kommunikation i en relation

Jag blir sliten. Av mitt inre. Av det inre. Av det inre som bli yttre och det yttre som blir inre, och jag blir sliten i det upplösta och gränslösa. Bunden vid känslan, min kropp förvrids av repen som jag själv håller i. Sinnets mekanism knakar och rasar i smärtsam siluett. Men där. Jag släppte… Continue reading Glasburen

Om man inte vill göra något man borde göra, det är ju det som kan bli signalen för att man ska göra det. Då har man vänt på känslan. Att låta avskyn till gröten leda till ätandet. Att låta motståndet till att träna bli signalen till att träna. Det känns som det är olika mekanismer… Continue reading Agera

ETT: Du behöver inte valla gässen om de själva vet var de ska ta skydd under natten. Du behöver inte valla gässen om de vet var de finner vatten. Du behöver inte tala om för trädet hur det ska växa.Det låter besvärligt att trampa ner ungt sly. Fåret som är förvirrat behöver dock hjälp att… Continue reading Att leda

Att hjälpa en kamrat går automatiskt. Det är något man gör. Det finns i oss. Att lägga ner tid på någon, med någon. Att hjälpa, och om man skulle behöva sätta en känsla på det så är det såsom att hjälp sig själv. Oss.

Som rubriken säger: Jag vaknade på morgonen och sömndrucken skrev jag något oläsligt detta: “Ta dig inte på så stort allvar!” Juste, låt mig! : )

Var inte långsint mot dig själv. Skulle du vara så långsint mot en vän? Om du förebrår dig i många år, så kanske du ska släppa det. Möt din egna förebråelse och lös upp det.  Ibland får skulden bära en mask av någon annan in ditt inre.“DE dömer mig” Nej, DU dömer dig. Möt din… Continue reading Självlångsint

Du är du.Det sammanknytande.Du har skapat tanken och du konsumerar tanken.Det är inte två entiteter. Det är samma. Låt det vara i union. När tanken och du är splittrad så är det svårt att väga vad som är sant eller inte. När du glömmer bort att du är producenten. Om du tror att det att… Continue reading Det singulära

Drömmen Jag rörde mig genom drömmen, jag var självet, det lekande, det egofyllda barnet. Drömmaren! Landskap förändras, ett ögonblick från drömmen fastnade.Jag såg personer i burar, dock så verkade de inte bekomma sig, eller ens märka att de var inspärrade. En lång man som lutade sig mot burens hörn skrek teatralisk “jag blir avsugen!”. Personerna… Continue reading Anima & Animus

Känslor känns så materiella, så påtagliga. Till exempel njutningen och smärtan. Oron. Tanken om framtiden. Bekymret, ältandet, planerandet, fantasierna, drömmarna.  Och visst är det så. Men det finns en befrielse. Det är att känna allt detta och förstå att du liksom går i din egna saga. Din dröm. Din bedömning av verkligheten. Och din saga… Continue reading Att släppa världen och bli en del av den

Det är du som har ansvar för dömandet. Minnet är även ditt ansvar. Du är vuxen. Ett minne av någon annan är känslomässigt ditt ansvar. Allt det som du tycker är sårande och dömande som har sagts till dig är även det nu ditt ansvar. Även ditt egna dömandet. När den insikten kommer att dömandet är… Continue reading (själv)dömandet

Du stiger in i en ny känsla, det kan vara vilken som. Du blir förlorad i känslan. Du kan backa ur, avleda eller vara i känslan. Du kan vara medveten att du är i känslan (jag känner mig på ett visst sätt). Tillräckligt medveten för att berätta det för dig eller någon annan. Du kan… Continue reading Skapa din scen, fånga dina egna pokemons

Så att jag ska komma ihåg. Jag är jag Det är jag som talar. Och det är jag som lyssnar. Mina tankar är mina. De ägs inte av någon annan, inte ens om de viskas såsom de kom från någon annan. Jag är jag. Det kan vara lätt att tappa bort. De tankar jag får… Continue reading Ihågkommandets sutra

Upplösningen De hade jagat, och han gick genom gläntanoch satte blommor runt sin halsoch där hittade han stenenkommen ur jordens sköte.Han borstade av stenen ochtog den med sig. I lägret gick han fram till henneoch visade stenen i sin hand.“Se vilken märklig sten jag har hittat”“Ja, den var fin” sade hon,“det är som Gudinnan har… Continue reading Den nya eran

Han klev ner från sovalkoven. Hans kropp värkte, de hade skördat igår och de skulle fortsätta idag. Solen sken ner genom öppningen i väggen och lyste upp en kägla av ljus på stengolvet. Det blåste idag, han trodde det skulle bli en bra dag. De hade tagit beslutat att börjat odla på rostfälten, de röda… Continue reading De vita husen